Skip to content

Saittarova bifurkationens förlovade land

mars 12, 2012

Saittarova är en småort i Pajala kommun.

Byn kallades tidigare Saittajärvi, men bytte namn vid början av 1900-talet för att undvika förväxling med Sattajärvi. Byns äldsta byggnad, en fiskebod, är från 1717, men den första fasta bebyggelsen anlades på 1810-talet av nåjden Jakob Johansson Lautakoski, kallad ”Saitta-Jaako.” En stor del av byns befolkning härstammar från denne ”Saitta-Jaako” och hans svåger Karl Olof Karlsson Oja, kallad ”Eskon Kalla”, vilken blev byns andre nybyggare.[2] Tecknaren Anders Skoglind, som bland annat har tecknat serien Serier från Vittula, är född och uppvuxen i Saittarova.

Politikern Thomas Östros och sångaren Peter Jöback har sina rötter i byn, genom att deras fäder kommer därifrån. Före detta kommunalrådet i Kiruna Bruno Poromaaär född och uppvuxen i Saittarova.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Saittarova

Byn Saittarova ligger mellan två sjöar Roukojärvi samt Saittajärvi, mitt i tre älvar Torneälv som delar sig i Tärendöälv som slutligen rinner ner i Kalix älv. Karl Karlsson samt Jakob var dom första att slå sig ner i Saittarovas ca 1800 kom första nybyggarna, första barnet som kom till byn hette Anna Greta Karlsson

”Saitta-Jaako” Jakob Johan Lautakoski

Född i Lautakoski 1776. Kallad ”Saitta-Jaako”, eller ”Noitta-Jaako”. Han anlade omkring 1800 nybygget Saittajärvi (idag kallat Saittarova), och skall enligt traditionen ha varit en stor nåjd. Jordbrukskonsulenten Walde Lorens Wanhainen har upptecknat följande sägner om honom, berättade av Samuel Niemi (*1874) i Lovikka år 1920:

”Saitta-Jaako eller Noitta-Jaako i Saittajärvi var en av de mest kända trollkarlarna i dessa trakter. Hans rättan namn var Jakob Johan Lautakoski, och han var född år 1776. Han påstås ha varit den första nybyggaren i Saittajärvi by. Vid ett tillfälle blev han själv lidande av att ha känt medlidande med sin häst och strukit honom över sidan, innan han hunnit stilla ”de osynliga”, som följt efter hästen. Hästen hade blivit stulen på marknaden i Kengis. ”De osynliga” (väki) hade hunnit opp tjuvarna först vid Jokijalka nära Kolari vid Muonio älv. Ansatta av ”de osynliga” förföljarna var tjuvarna liksom i dödsångest tvungna att återvända med hästen från Kolari. De hade varit så skräckslagna, att de i sin brådska att få återställa hästen, där de hade tagit den, hade kört med ilfart på återvägen till Kengis. Den löddriga hästen såg ut som om den hade varit nära att dö, när tjuvarna äntligen stannade vid den gamla prästgården i Kengis. Hästens ägare, Noitta-Jaako, fick mottaga sin häst där och han kunde inte låta bli att känna medlidande med djuret. Därför strök han med handen över dess sida, innan han kom sig för att stilla andarna som hade följt med hästen. Dessa började nu ansätta honom. De var nära att kväva honom. Men till all lycka hade han med sig kvicksilver i fickan, och det befriade honom fån andarna. Helt fri från dem blev han dock först i den heta ångan (löyly) på bastulaven.

Tjuvarna fick var sin hårda örfil av Jaako, men de slapp inte undan med detta straff. En av dem dödades av andarna, den andre tjuvens gård nedbrann till aska, och den tredje fick svåra smärtor i sitt ena ben, som rentav torkade och stelnade till, så att han fick gå med ett träben under hela sitt återstående liv.De osynliga andarna ansatte Jaako även handgripligen ibland. Särskilt besvärlig var den trollkunnige Nulja i Lautakoski, som anföll honom jämt i andanom. På vägen från Lovikka till Lautakoski by måste Jaako en gång vända om till Lovikka. Där fick han hjälp mot Nulja av den trollkunnige Rusu, som också lyckades göra honom fri från Nuljas sällskap. En ung pojke skjutsade Jaako en gång från Lovikka till Saittajärvi, där Jaako hade sitt hem. Andarna anföll honom på vägen och var nära att kväva honom. Då gjorde han tecken åt skjutspojken att denne skulle slå honom i nacken. Pojken lydde honom, och då blev han åter kvitt plågoandarna.

Dragspelare på Kettunens gård någongång under 1950-talet. Härliga bilar!

Saittajärvis livliga kommers ca 1810- 1850 Saittajärvi hyste stor mängder Mört, Gädda samt Abborre,  betalning av arrendet var fisk till armen, dvs den som betala mest fisk, fick arrendet i sjön.  Sur mört och torkad Gädda var då tidens begivenheter,  Ca 1850 upphörde aktionerna,  då beslutade man att göra åkermarker av sjön, den skulle torr läggas. Under 1800-talet och början av 1900-talet användes sjön som transportlänk till Tärendö via Tärendöälven.

Byns Hantverks konst är bevittnade på båt konstens ädla former. Man nyttjade skogen som resurs.   Enligt utsago har den konsten funnits ända sen byns födelse.

Båtbygge 1967 ca Levi kettunen Uno Fängval Håkan Duvstig och Ingemar Duvstig

Läs mera här: http://www.maritime-museum.dk/videnscenter/documents/1972Hosenbaetbyggare199-214.pdf

Anton Mattsson bygger båt.

Ulf Karlsson Jag tror att morfars sista båt är daterad 1960. Den tillägnades min bror som är född 1959.
I början på 70-talet skulle båten tätas med tjära, plåtar och jag tror renhår. Morfar var då redan över 80 år. Vår uppgift var olika typer av handräckning men den absolut viktigaste uppgift vi hade var att fånga morfar genom att ta tag i hans livrem när han snubblade runt båten. Han tyckte nog att det var lite skämmigt men vår mor tyckte att den arbetsuppgiften var nog så viktig som att få båten tät.
Båten blev trots allt tätad och gick i trafik i Keipajärvi i många år. Tyvärr är både båten och morfar ett minne blott men ett trevligt minne som jag och min bror ofta talar, speciellt när vi är i Saitta…

Fisket var den stora orsaken till byns placering, bygget av båtar var av stor betydelse då man skulle ta sig till fisk rika Kalix älven. Fågel vägen till älven var tvärs över Sjön Roukojärvi då båtarna kom till sin fulla användning,sen var det till fots ca 6 km över berget Roukovaara. Man sparade flera kilometer genom att ro över sjön för att ta sig till älven. Dit for man och fyllde kontarna med fisk, man använde skogen på plats för att tillverka metspön, lina och krok hade man i bröstfickan. 1940-1950 talets storfiskare i byn var Vilho Käkkönen sam Viktor Karlsson. Man använde stora trollsländor samt barkmask, givetvis vanlig mask.

http://www.youtube.com/watch?v=S5XZffYsq-Y

Johanna Karlsson Begravning 1933

Med sandra kallgrundemil kallgrundoskar lehto,lilly freiner, Ferdinand LasuLempi lasuyngve karlsson, johannes karlssonväinö karlssonLaura Brandebo, gunnar brandebomimmi karlssonhulda karlsson och isak karlsson.

Se filmen hur Tornedalen växte fram!

När landskapet runt Torne älv skall presenteras för den sydsvenska biopubliken är det givetvis Lapporten, laxfisket och midnattssolen som stolt visas upp. Här brusar älven i Sveriges djupaste kanjon, här beskylldes svedjefinnarna för trolldom och här klagar drängarna på att de måste äta lax alla dagar i veckan. En idyllisk och rik bygd, som till och med jämförs med Nildalen, där man tydligen sjunger samma midsommarsånger som man gör i Mälardalen eller på Västgötaslätten.

Sanningen var givetvis inte exakt så. Tornedalingarna var en till stora delar förtrykt minoritetsgrupp i folkhemmet Sverige, där det lokala språket, meänkeli, inte skulle vara tillåtet att prata för skolbarn på rasterna förrän 1957. Områdets andra minoritetsgrupp, samerna, som sedan urminnes tider levt längs Torne älvs stränder, visas över huvud taget inte i filmen – de tycks inte ha någon plats i det riksbygge som 1940-talets filmskapare var involverade i.

Filmen berättar hur flintskärvor avslöjar att området varit bebott redan sedan stenåldern. Idag vet vi, efter fynd av paleolitiska boplatser vid Pajala 2009, att människor bosatte sig vid Torne älv redan för 11 000 år sedan. De är alltså snudd på lika gamla som de allra äldsta människoboplatser som hittats i Skåne. Sverige befolkades alltså från två håll samtidigt – ett faktum som var okänt för filmmakarna, men som också illa passade 1940-talets koloniala syn på Sveriges norra landsände.

Folkhemmets distrikssköterskor och kraftledningar har redan inlemmat Tornedalen i det moderna, berättar filmen, men det pågående kriget, som efter svenska förhållanden måste varit extremt påtagligt just här, nämns inte med ett ord. Bara två år tidigare hade Haparandaborna fått bevittna hur general Erwin Engelbrechts tyska division på nära 15 000 man transporterats på tåg genom Sverige till fronten i Sovjetunionen. Fortfarande 1943 rullade ”tysktåg” med permitterade soldater över Torne älv.

http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=601#.UEfW60N9Ql3.facebook

Evert Wikström vänster, Yngve Kettunen höger Tidigt trick foto!

Lautakoski även kallad brädforsen eller laduforsen klingar lite elakt om att här ska man iaktta försiktighet.  Ligger mitt i mellan Torneälv och Kalix älv mer känd som Tärendö älv Lautakoski är en by som ligger mitt i denna härlighet ca 9 km från byn Junosuando.  Tärendö vars by ligger vi foten av två älvars förgrening. Bifurkation mer känt begrepp, byn sägs ha uppstått efter att en död man hittas i ett dike: var på på följande uttal ska ha sagt enligt sägen (där ligger en död)

Tär en dö-Tärendö

Nybyggare i Lautakoski fram till 1702. Han omnämns i mantalslängderna från och med 1682, men då var nybygget redan etablerat sedan många år. Följande sägen (som finns i flera mycket likartade varianter) berättas om hur det gick till, när Erik flyttade till Latuakoski:

”Första nybyggaren kom till Lautakoski 1673. Hans namn var Erik Nilsson, bördig från byn Lovikka vid Torneälven. Erik Nilsson stannade intill forsen på en plats som kallas för Isoaukea där han skulle bosätta sig. Erik började med att uppföra grunden till sitt tänkta hus. Då Erik en dag skulle vila sig, slumrade han till och fick en uppenbarelse i drömmen om att ej bygga vid forsen för då skulle forsen ta hans barn. I stället skulle Erik Nilsson följa älven en kilometer uppströms och bosätta sig där… Han upplevde drömmen så starkt och följde den vilket gjorde att byn Lautakoski ligger där den ligger nu.”

http://www.junosuando.net/lautakoski/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Saittarova

Tecknaren och illustratören Anders Skoglind kommer från byn!Här en fin teckning från hans alster!

Mats Mattsons gård 1924

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/92636.html?1158588167


From → Uncategorized

One Comment
  1. janipalm permalink

    Interesting read!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: